Från historia till realtid

Det finns olika uppfattning om var och när historien om Lean startade. Helt klart är att Toyota har inspirerats av Fords biltillverkning. Henry Fords mål var att tillverka en bil som många hade råd att köpa. Detta krävde tillverkning till en låg kostnad, vilket i sin tur ansågs kräva stora tillverkningsvolymer. Ford insåg att standardisering var en nödvändighet för att det skulle bli enklare att lära upp personal och enklare att bygga bilarna. Snabb montering kräver bra passform, vilket ledde tid snävare toleranser. Vem har inspirerat Ford? En av inspiratörerna var Carl Edvard Johansson från Frötuna bruk i Fellingsbro socken. Mått-Johansson uppfann passbitarna som lagt grunden för masstillverkning med snäva toleranser.

Det sägs för övrigt att Cadillacs chef bara lyfte på hatten för två personer, USAs president och Mått-Johansson. Det finns alltså en tydlig koppling från Sverige till det vi idag kallar Lean, även om Toyota, åtminstone volymmässigt körde om svensk bilindustri för flera decennier sedan. En omkörning som för övrigt nog mer såg ut som ett möte än en omkörning betraktat från Toyotas backspegel.

En annan tråd av historien kommer från Japan. Samma år som Mått-Johansson fått fram passbitar med tillräcklig tolerans (1896) tog Toyoda fram den första ”motordrivna” vävstolen. Ett av de stora problemen med automatiska vävstolar var trådbrott. Om en tråd går av och vävstolen fortsätter att arbeta vävs defekten in i tyget som då åtminstone delvis behöver kasseras. På 1920 talet lanserade Toyoda en automatisk vävstol stannade av sig själv om en tråd gick av och på så sätt gick det att undvika defekta tyger. Lösningen var lika enkel som genialisk. På varje tråd hängdes en metallögla och om tråden gick av ramlade metallöglan ner på en brytare så att maskinen slogs av. När maskinen stannat kunde tråden skarvas och maskinen startas igen. Denna maskin automatiserade alltså inte bara det manuella arbetet utan den kunde också själv känna av om något var på väg att bli fel och i så fall stanna (vilket möjliggjorde att människan kunde frigöras från maskinen). Detta var unikt och konceptet fick senare ge namn åt en av Toyotas huvudprinciper, Jidoka, vilket ungefär betyder ”automation med mänskliga drag”.

Noterbart med Lean är att det är utvecklat ute i verkligheten, i flödena. Det är ingen forskare eller konsult som har utvecklat en modell som skall lösa alla organisationers problem. Lean är sprunget ur verkligheten.

Vad är då State of the art för Lean 120 år senare? Lean står på agendan hos myndigheter, företag och organisationer världen över. Med Lean som förhållningssätt har vi möjligheten att både bli effektivare, öka ”kundnöjdheten” och samtidigt skapa arbetsmiljöer som ger större medarbetarengagemang och högre frisknärvaro. Lean tillämpas i alla typer av flöden och processer idag.

Vi möts ofta av frågan: vad kommer efter Lean? Kristallkulan är inte glasklar så det är svårt att svara på. För de flesta organisationer borde det inte vara en prioriterad frågeställning. Lean-principerna kan liknas med naturlagar för flöden. De fungerar lika bra idag som för 50 år sedan och kommer rimligen att fungera lika bra om 50 år. Låt verkligheten finslipa metoder och arbetssätt så att vi blir ännu bättre.